Foxtrotten

Jag har nu storstädat hela lägenheten pga att pappa och hans fru kommer i morgon. jag förstår inte varför jag nästan känner mig nervös.. Men antagligen beror det på att jag inte träffar honom alltför ofta och för att han aldrig har varit och hälsat på mig förut. Jag är lite rädd för vad han skall tycka och hur helgen skall gå och kännas. jag har nte den absolut bästa relationen med min far. Men jag är samtidigt ganska exalterad över att han faktiskt ska komma och hälsa på. Det värmer på nåt konstigt dett. Han är ändå min pappa.

ångesten för diplomering och uppridningen har börjat göra sig påmind och jag känner mig grymt nervös. jag har ingen aning om hur detta ska gå och jag har så mycket i huvudet att jag snart inte vet vart jag ska ta vägen. det är så mycket måsten hela tiden. jag måste ta tag i lite skolsaker, jag måste försöka söka jobb.

sedan är det allt det andra runtomkring. jag skall snart flytta till johan, lämna allt i Motala min lägenhet och M&M. som har hjälpt mig grymt mycket. jag kommer att sakna min lägenhet. Allt kommer inte att vara mitt längre utan det blir vårt. Det är så mycket som skall fixas och ordnas med att det bara kryper i kroppen och det känns i bland som att jag bara vill dra täcket över huvudet och inte kliva upp inom en snar framtid och hoppas på att allt löser sig själv. Mig i ett nötskal med andra ord.

Nej nu tror jag att jag ska sova, om det går.

PEACE.

En liten bild bara för nostalgins skull. Heddan, jag saknar iden på Åland.