4 veckor kvar
så, nu är det bara 4 veckor kvar innan jag blir av med helbensgipset!! Woho.. Känns härligt. Värken har dock släppt så det är jag ju absolut glad över! Men denna väntan.. just nu roar jag mig med att titta på House dagarna i ända. Dock börjar jag ledsna en aning så kanske måste byta ut serien snart. Det märks bör man börjar drömma om serien på natten! Så då kanske man ska börjà titta på ngt annat ett tag.
Snart är det dock lördag och då ska Tina rida lektion!! Alltid roligt att se när ngn annan rider ens egen häst för en duktig tränare. Däremot hjälper det inte mot rid abstinensen men lite mot den vanliga häst abstinensen. Johan har ju bestämt hävdat att jag under inga som helt omständigheter får rida innan benet är ordentligt läkt. Jag förstår logiken men ändå! häst är bäst 🐴🐎!
Nya gipset på balkongen en fin höstdag!
Blå, blå himmel o hav
Gipset är bytt! Fick en tidigare tid för bytet då jag ringde och gnällde över att det andra var förstort och att det värkte pga. Av det. Så hux flux fick jag en tid i dag.
Bytet gick bättre än förväntat. Gjorde inte alls lika ont i dag även om det rann lite tårar över kinderna. Dock tror jag, precis som en av sköterskorna att jag mest är rädd för att det SKA göra ont. Klok kvinna.
Johan min ständiga kumpan och den bästa på hela jorden fick vara med under hela besöket. Han tyckte dessutom att jag var så duktig så han bjöd på ben'jerrys efter maten! Dessutom trugade jag till mig en öl på lokala puben innan jag hasade mig upp för trapporna till lägenheten. Lungn nu, det var en pripps blå 2,2. Men bättre med en lättöl än ingen öl alls, eller hur!? 🍻😉
Och just det! Nu är det blått!! 💙
Slänger upp en gammal bild på foxy då det inte verkade fungera att ladda upp ngn från idag.
5 dagar senare..
så ja, ni förstår allt är jobbigt och precis allt tar tredubbelt så lång tid än vad det brukar göra. Till och med toalettbesöken.
Dessutom är jag orolig för precis allt. Kan jag lita på att läkarna har gjort ett bra jobb? ser såret med stygnen bra ut? eller kommer benet att ruttna eftersom jag inte skulle äta penicillin?, ska det verka lika mkt fortfarande? Och smart är morfintabletterna slut, får mer ifall jag behöver?
Många frågor men så få svar.
och ja, jag erkänner: jag tycker sjukt synd om mig själv just nu. Jag vet att det finns så många fler människor i världen som har drabbats av värre öden än mig, men just nu och just i dag tänker jag på mig själv. Och att det är fördjälva synd om mig.
Fick i alla fall träffa min underbara och bästa vän på jorden i veckan. Jag tror faktiskt att han blev precis lika glad som jag! 😍
Brutet skenben, fortsättning
sen fortsatte väntan på läkaren. Som fortfarande aldrig kom. Däremot kom det två terapeuter som hade med sig kryckor och dom visade hur man skulle använda dem och hur jag skulle ta mig fram i trappor. Dock så behövde jag kanske inte deras hjälp men de var så gulliga så det gjorde inget. Det var också dem som gjorde så att läkaren fick brottom in till mig.! Då blev jag helt plötsligt prio 1.
Domen blev: brutet skenben, helbensgips i 6 veckor därefter kort gips i 6 veckor. Byte av gips och ta bort stygn efter två veckor.
Och just det, de hade ingen koll på att jag hade sytt två stygn, utan det var först när jag frågade om jag skulle fortsätta med penicillinet som hon hajade till och frågade varför jag fick det. SUCK, säger jag bara.
Därefter fick hag åka hem. Tur att min älskade och kära sambo kom och hämtade mig. Färden ut från sjukhuset var en pärs. Dessutom skulle vi ju först till Apoteket och hämta ut alla mina smärtstillande tabletter. Efteråt medan Johan hämtade bilen satte jag mig på min sjukhuspall som jag fått och trodde att jag skulle svimma. Men jag klarade mig och sen kom Johan med bilen som den ängel han är.
Det var länge sen det var så skönt att lägga sig på soffan som den kvällen och senare i min egen Säng ned mina lakan, täcken o kuddar.
Dagen efter började helvetet med att anpassa livet efter mitt skadade ben.
Skenbensbrott
fick besök av mamma, mormor, Lenita o Tina på söndagen och fina blommor av chefen. Så tiden gick i alla fall lite fortare där på sjukhuset. dessutom hade jag mina tabletter. behövde bara trycka på en knapp så kom en sköterska med pillren.
Morfin ja, jag har hört många roliga historier av folk som tagit detta. Så jag hade hoppats på mer. Istället blev jag mest yr i huvudet och det känndes som en sämre fylla, där man inte kan fokusera på ngt. Men det hjälpte mot smärtan. I dagsläget har jag vant mig och blir varken illamående eller yr av dem.
Måndag morgon: vaknar, får tabletter och frukost. Sen vänta på läkaren. Som ALDRIG kom. Helt plötsligt blir jag hämtad och körd till gipsrummet i min Säng. Jaha? Jag skulle ju träffa läkaren först? Jag fattade verkligen ingenting. Dessutom blir jag liggandes ute i korridoren UTANFÖR gipsrummet för att vänta på den som skulle göra det.
Efter ca 40 min kommer det en gubbe och kör in mig i ET rum för det redan ligger en stakars kille. De sätter upp en skärm mellan honom och mig och börjar vända upp mitt gipsbandage som jag har på benet. Jag säger då:
- Ursäkta mig men jag har inte tagit ngt smärtstillande på länge så det börjar göra ganska ont nu när ni måste röra på benet.
Gubben- nejdå det är ingen fara, det kommer att gå bra.
Han fortsätter alltså att slita i gipset samtidigt som han lyfter upp benet. Då exploderar smärtan! Hag vrålar rakt ut och han ser på mig lite förvånat. -men oj, har du så ont!? Då ska vi nog hämta ngn från din avd som kan ge dig smärtstillande. Eftersom hag inte kan prata för att jag snyftar/hulkar så högt, nickar jag bara o tänker, GUBBJÄVEL! jag SA ju det.
Sköterskan från min avd kommer in och jag får morfin, lite i taget. Men innan hela det här gipsbytet är klart har jag:
1: fått hela sprutan med morfin
2: skrikit o vrålat mig genom hela proceduren
3: trott att hag skulle dö både en o två ggr
4: ropat att jag vill ha min mamma
5: gråtit så tårarna sprutade
6: fått in 5 sköterskor i rummet
7: fått en av dem att börja gråta också. ( jag tror i allafall att det var av medlidande)
och slutligen 8: ett nytt gips.
Det tig mig en timme innan jag hade lugnat ner mig och då hade jag varit tillbaka på mitt rum 50 min av den timmen. Har aldrig känner mig mer som ett barn som då. Ni vet, när man knappt kan andas för att man hulkar o hyperventilerar så mycket. På riktigt tror jag att det nog är det värsta jag varit med om hittills.
Brutet skenben
inrullandes på bår till akuten och in i ett rum. Den första sköterskan kommer in i rummet utropar USCH! Här stinker det och rusar ut igen. Jaha, tänker jag. Luktar mina fötter så illa? Tåbira delux eller? Han kommer dock snabbt tillbaka igen med två stora plastpåsar. Av med kläderna, du stinker häst! Aha just det, häst var det ja, tänker jag. Hög på morfin som jag är.
får av mig kläderna överst på kroppen och ridbyxorna klipps sönder helt o hållet. Sen rullas jag vidare in i ett undersökningsrum där jag får en gipsskena provisoriskt för att sedan åka upp till röntgen.
allting fram till direkt efter röntgen går superfort. Sen början den långa väntan. Suck. Tur att jag hade fått mkt morfin i ambulansen, annars vet jag inte riktigt vad jag hade gjort. men jag hade gärna väntat mer om jag visste hur ont det snart skulle göra. Efter att läkarn konstaterat att skenbenet var av och att jag var tvungen att sy två styng där benet troligtvis gått igenom huden så blev det en ny gipsskena. AJ SOM SATAN ONT! Gjorde det. Tack Lenita för att du var med och höll i mig.
Därefter var det raka vägen in på en avdelning där jag skulle ligga fram till måndag i väntan på nytt gips och kanske operation.
På söndagen fick jag äntligen träffa en läkare som kunde ge mig några svar. Jag hade nämligen inte fått mycket information alls om vad som hade hänt i benet eller vad som skulle ske framöver. Jag slapp operation men skulle ligga kvar en natt till för att få ett riktigt helbensgips på måndagen. Det skulle jag dessutom ha i 6-8 veckor för att sedan byta till ett kortare som jag skulle ha i 6 veckor!
Förstå min chock! Gips i 14 veckor!!???!! Va faan.. tack för den, Skenbensbrott , liksom.
Long time ago.
lördagen den 24/9-16 var jag med om en olycka. En hästrelaterad sådan. Jag och en kompis red ut på tur precis som vi brukar. Ut i skogen och bara rulla på. Foxy var lite knäpp som vanligt men annars gick det strålande. Skulle sen galoppera en bit till och jag la mig bakom den andra hästen så att Foxy skulle lugna ner sig lite, vilket han också gjorde.
Fram tills att han tyckte att det var dags att dra om hästen framför. Det relaterade till att stoet i fråga blev sur och måttade ett par sparkar mot oss och sen ännu en. Den sista träffade dock mig och framförallt mitt smalben. Fyhelvete vilken smärta!! den strålade upp i hela benet och jag fick en chock. Vad fan hände!? Lyckas ta mig av foxy och sen ner i sittande ställning på marken. Det enda jag hade i huvudet då var: stöveln måste av, NU!! lyckades få av mig den och fick nästa chock. Det var blod. på mitt ben!
Ni som känner mig vet att jag inte klarar av blod på mig själv. Det resulterade till att jag nästan svimmade bara där inklusive smärtan som hela tiden gjorde sig påmind. efter en liten stunds vilande med huvudet mellan benen och djupa andetag försökte jag lyfta och flytta på benet. Tanken på att benet bara hade fått sig en rejäl smäll var helt plötsligt borta på ett litet kick. Ovandelen på benet rörde sig uppåt och gjorde som jag ville medan den undre delen låg kvar på marken som en o annan död fisk.
FAN TINA! DET ÄR BRUTET!! Ring hem! Vi behöver hjälp!
Sagt o gjort, Tina ringde hem. Och Lenita kom med grannen i dennes bil. Sen var det bara att ringa ambulansen. I min enfald så trodde jag att jag skulle klara att åka vanlig bil in till sjukan men, icke. Ambulansen kom och jag fick morfin och en vakumkudde över benet.
Nostalgi
Har just insett att tiden går väldigt fort. Klan blir äldre och gammalt byts ut till nytt. Gamla vänner såsom man har haft otroliga upplevelser med, umgås man inte med längre. ledans man skaffar sig nya vart efter som livet förändras. ibland kan jag sakna det gamla men man har i alla fall minnen kvar.
Av nån outgrundlig anledning känner jag mig lite dyster just i kväll. Det känns lite olustigt att inte ha någon kontakt alls med de som man umgicks så flitigt med för 6 år sen. Men jag antar att det är så det går till.
Aktivitet = 0
Har precis just nu insett.. jag har en blogg. Fortfarande.. hops. men eftersom jag har så otroligt många läsare så känner jag att jag inte ens behöver ha ett uns av dåligt samvetet längre.
Livet passerar i revy och allt är ungefär precis som vanligt, dvs precis lika illa.
Saker som har hänt:
- Prima är i hästhimlen..
- katten hade en juvertumör
- Bilen är krockad och numera ett kadaver i väntan på brors magiska händer (och min ekonomi)
- foxen är fortfarande inte riktigt bra och det kommer ta lång tid innan vi kan se röken av någon form av dressyrtävling
- dessutom, L är i skövde.
Men annars är det precis som vanligt förutom att jag knappt har tid att se vad som händer på FB. fredag och lördag tillbringas hemma sovandes i soffan.. men nej jag ska inte klaga det finns de som har det sämre. och trots allt så har jag det nog ganska bra. förutom bussåkandet till och från jobbet. (det innebär att jag måste kliva upp ur sängen minst 15 minuter tidigare) KATASTROF! eller?
kanske dags att gå bra nu.
okej jag måste bara berätta om min fredag jag hade..
skulle åka hem från kumlinge kl 08.45. ställde klockan på 7. snoozade i en halvtimme. vaknar sätter mig upp i sängen känner hur ena ögat är klibbit. fint. ögoninfektion. känner efter lite till, sväljer.. kul, ont i halsen igen.
går upp klär på mig packar det sista och springer upp till vägen för att möta min far. kommer på att jag glömt solglasögonen och får springa tillbaka. (gratis motion tror jag det kallas). möter pappa och åker till båten väl på båten efter ungefär 45 minuter mitt ute på öppet vatten, slår det mig som en blixt från klar himmel. Telefonen. börjar leta frenetiskt i handväskan, i fickorna på tröjan. Fuck. den ligger på stolen vid sängen. Helvete. blev alltså telefonlös på ett litet kick. Braa jobbat.
senare sitter hemma hos pappa och har ätit lunch. jag säger : pappa jag tror vi måste åka snart kl är 12.20 och båten går kl 13.00. Pappa: ja jo det måste vi ju göra. går ner och kör ut bilen ur garaget. alla hoppar in i bilen och åker mot färjan. i rökka rondellen är det tvärstopp! massor av bilar och klockan kryper närmare och närmare 13. kommer insladdandes till hamnen jag hoppar ut ur bilen grabbar tag i väska och är nästan påväg att springa bort till biljettluckorna när jag ser hur färjan lägger ut och börjar backa. Fint. missade båten.
ringer morbror då han ska in till mariehamn senare i dag och ber honom ta med telefonen alltid når tänkte jag där jag stog. då får jag ju telefonen i alla fall. och kan ta nästa båt som går halv 7 i kväll.
tiden därimellan åker jag hem till farmor och fikar, strosar runt i mareihamn och tar en kaffe med P på hans nyöppnade kafé pilsnermackan. väl tillbaka i hamnen kl 18 för att möta morbror. klockan blir tio över och sedan kvart över. möter hans fru som säger att de är försenade för kumlinge färjan är försenad så du hinner nog inte få telefonen. Happ. tänker jag och måste springa till båten i vanlig ordning igen. Suck. fortfarande ingen telefon.
dessutom när jag står i biljettluckan upptäcker jag att jag bara fick en enkelbiljett på dit resan och blir tvungen att köpa en ny utan att ha bokat. tack för den expeditionsavgiften på 5 Euro. biljetten blev dyr.
på båten tänkte jag köpa lite o nyttiga saker och jag tänkte innan jag gik in i taxfreen att jätte bra jag har precis 30 euro så det räcker precis. närj ag ska betala så kostar det 33. HELVETE. jaja gick att betala med kort OCH pengar.
Sedan löper allt på fram tills jag kommer till västerhaninge då kommer inte busshelvetet. fuck. så jag fick gå med min väska och all packning. det lilla jag hade men ändå. sen går det smidigt. hem till mamma, lämnar sakr tillbaka till centrum för att ta bussen ut till min morbror där jag ska hämta saaben. på bussen slutade mitt SL kort att fungera fast den inte skulle gå ut förens två dagar senare. dock fick jag åka med ändå. det tackar jag för.! sedan bara hem för att lägga mig under täcket och oppas på att nästa dag skall gå liiite smidigare.
Tack och godnatt.
skulle åka hem från kumlinge kl 08.45. ställde klockan på 7. snoozade i en halvtimme. vaknar sätter mig upp i sängen känner hur ena ögat är klibbit. fint. ögoninfektion. känner efter lite till, sväljer.. kul, ont i halsen igen.
går upp klär på mig packar det sista och springer upp till vägen för att möta min far. kommer på att jag glömt solglasögonen och får springa tillbaka. (gratis motion tror jag det kallas). möter pappa och åker till båten väl på båten efter ungefär 45 minuter mitt ute på öppet vatten, slår det mig som en blixt från klar himmel. Telefonen. börjar leta frenetiskt i handväskan, i fickorna på tröjan. Fuck. den ligger på stolen vid sängen. Helvete. blev alltså telefonlös på ett litet kick. Braa jobbat.
senare sitter hemma hos pappa och har ätit lunch. jag säger : pappa jag tror vi måste åka snart kl är 12.20 och båten går kl 13.00. Pappa: ja jo det måste vi ju göra. går ner och kör ut bilen ur garaget. alla hoppar in i bilen och åker mot färjan. i rökka rondellen är det tvärstopp! massor av bilar och klockan kryper närmare och närmare 13. kommer insladdandes till hamnen jag hoppar ut ur bilen grabbar tag i väska och är nästan påväg att springa bort till biljettluckorna när jag ser hur färjan lägger ut och börjar backa. Fint. missade båten.
ringer morbror då han ska in till mariehamn senare i dag och ber honom ta med telefonen alltid når tänkte jag där jag stog. då får jag ju telefonen i alla fall. och kan ta nästa båt som går halv 7 i kväll.
tiden därimellan åker jag hem till farmor och fikar, strosar runt i mareihamn och tar en kaffe med P på hans nyöppnade kafé pilsnermackan. väl tillbaka i hamnen kl 18 för att möta morbror. klockan blir tio över och sedan kvart över. möter hans fru som säger att de är försenade för kumlinge färjan är försenad så du hinner nog inte få telefonen. Happ. tänker jag och måste springa till båten i vanlig ordning igen. Suck. fortfarande ingen telefon.
dessutom när jag står i biljettluckan upptäcker jag att jag bara fick en enkelbiljett på dit resan och blir tvungen att köpa en ny utan att ha bokat. tack för den expeditionsavgiften på 5 Euro. biljetten blev dyr.
på båten tänkte jag köpa lite o nyttiga saker och jag tänkte innan jag gik in i taxfreen att jätte bra jag har precis 30 euro så det räcker precis. närj ag ska betala så kostar det 33. HELVETE. jaja gick att betala med kort OCH pengar.
Sedan löper allt på fram tills jag kommer till västerhaninge då kommer inte busshelvetet. fuck. så jag fick gå med min väska och all packning. det lilla jag hade men ändå. sen går det smidigt. hem till mamma, lämnar sakr tillbaka till centrum för att ta bussen ut till min morbror där jag ska hämta saaben. på bussen slutade mitt SL kort att fungera fast den inte skulle gå ut förens två dagar senare. dock fick jag åka med ändå. det tackar jag för.! sedan bara hem för att lägga mig under täcket och oppas på att nästa dag skall gå liiite smidigare.
Tack och godnatt.
Bye Bye Motala.
Så, hemma vid köksbordet i Fruängen. det är saker överallt, lådor, papperspåsar, kläder, skor, hyllor.. ja allt. precis överallt.
Men efter att ha gått upp och ner för trappor av olika slag hela dagen så orkar jag faktiskt inte ens börja fundera på att överväga att börja plock upp och ställa undan och sätta ihop saker. eh, ne. speciellt inte efetr en helg som denna!
Lägenheten i Motala är rensad och skinande ren. i alla fall så gott det gick. det var med en liten liten klump i magen när jag såg mig runt en sista gång, stängde dörren och satte nyckeln i låste för sista gången, tog den vanliga pinnen utanför porten i väntan på att få lämna över nycklarna och få åka vidare hem mot stockholm.
Men midsommar blev lika bra som förväntat om inte bätte. många glada människor i fagersberg i fredags.. andra starkare, än andra. men det är väl så det ska vara. sen blev vi bara fyra kvar i går. förutom den där tomten som kom med en nästan full tequila flaska i ena handen och en citron i andra handen. Han skulle bara stanna en timme. när timmen gått gick han. dock lämnade den tomma flaskan på bordet och Lämnade oss fyra helt åt vårat öde, och åkte hem! hm. nåja den flaskan fullföljde sitt syfte. jag som har lovat mig själv att aldrig mer dricka tequila efter en lite smärre incident på harrys dansgolv i Motala.
Men som sagt, Tack alla som medverkade till en glad och trevlig Midsommar!!
Peace! ;)
Men efter att ha gått upp och ner för trappor av olika slag hela dagen så orkar jag faktiskt inte ens börja fundera på att överväga att börja plock upp och ställa undan och sätta ihop saker. eh, ne. speciellt inte efetr en helg som denna!
Lägenheten i Motala är rensad och skinande ren. i alla fall så gott det gick. det var med en liten liten klump i magen när jag såg mig runt en sista gång, stängde dörren och satte nyckeln i låste för sista gången, tog den vanliga pinnen utanför porten i väntan på att få lämna över nycklarna och få åka vidare hem mot stockholm.
Men midsommar blev lika bra som förväntat om inte bätte. många glada människor i fagersberg i fredags.. andra starkare, än andra. men det är väl så det ska vara. sen blev vi bara fyra kvar i går. förutom den där tomten som kom med en nästan full tequila flaska i ena handen och en citron i andra handen. Han skulle bara stanna en timme. när timmen gått gick han. dock lämnade den tomma flaskan på bordet och Lämnade oss fyra helt åt vårat öde, och åkte hem! hm. nåja den flaskan fullföljde sitt syfte. jag som har lovat mig själv att aldrig mer dricka tequila efter en lite smärre incident på harrys dansgolv i Motala.
Men som sagt, Tack alla som medverkade till en glad och trevlig Midsommar!!
Peace! ;)
Foxy + Pontiac
Finns det nåt bättre än när man blir påhoppad i hagen av sina två alldeles egna hästar!? Poppe som kommer fram först och nästan ställer sig på mig i sin iver till att få mig att börja klia på honom under halsen och sticker huvudet i magen på mig och när Foxy upptäcker vem det faktisk är som står där i hagen och kommer framspringandes han också?!
Stockholm!
I dag är dagen, det är dags att åka hem! Det är med lite blandade känslor som jag lämnar Motala åt sitt öde för att fortsätta vardagen utan mig. Men jag välkomnar huvudstaden med öppna armar. Jag kommer hem.
Gårdags kvällen spenderades så klart på Harrys i Motala. som ett sista avskedsparty. Roligt var det som alltid!
PEACE
Gårdags kvällen spenderades så klart på Harrys i Motala. som ett sista avskedsparty. Roligt var det som alltid!
PEACE
Nu då?
Skolan är slut och examen är tagen. Det firades i går med party i Linköping med klassen! och Tusen Tack för en rolig kväll!!
i dag var det alltså sista dagen i skolan och den gick ut på att städa hela KY-stallet, med högtrycks tvätt och med en lätt huvudvärk. fort gick det och lunchen spenderades på venus där 98% av klassen åt en pizza.
Det var faktiskt med lite sorg i hjärtat som jag gick ut ur KY stallet en sista gång och sa hej då till alla i klassen. När man vet att det som har varit inte kommer att hända på samma sätt igen. vi kommer inte att stå i stallet framför withebord tavlan kl 07.45 och bli uppropade. ingen mockning och inget tjafs om vem som ska göra vad osv. i stallet. jag kommer att sakna det lika mycket som jag tycker att det ska bli skönt att slippa plugga.
15 minuter kvar på jobbet sen blir det hem att duscha och sedan Harrys i kväll!!
i dag var det alltså sista dagen i skolan och den gick ut på att städa hela KY-stallet, med högtrycks tvätt och med en lätt huvudvärk. fort gick det och lunchen spenderades på venus där 98% av klassen åt en pizza.
Det var faktiskt med lite sorg i hjärtat som jag gick ut ur KY stallet en sista gång och sa hej då till alla i klassen. När man vet att det som har varit inte kommer att hända på samma sätt igen. vi kommer inte att stå i stallet framför withebord tavlan kl 07.45 och bli uppropade. ingen mockning och inget tjafs om vem som ska göra vad osv. i stallet. jag kommer att sakna det lika mycket som jag tycker att det ska bli skönt att slippa plugga.
15 minuter kvar på jobbet sen blir det hem att duscha och sedan Harrys i kväll!!
30 min kvar.
Så snart slipper jag ifrån detta fängelse. det kryper i kroppen och jag bara längtar ut i solen till en välförtjänt öl, grillning och goa vänner.
och snart snart bär det av hem, hem till fina sthlm. det är bara jätte tomt i lägenheten nu, ingen katt då mamma tog henne med sig, snart ingen anneli heller samt att mor tog med sig x antal saker. så nu har det till och med börjat eka. snyft. min fina lägenhet. så snart är ännu ett kapitel slut och ett nytt börjar.
Jag ser fram emot det!
PEACE.
och snart snart bär det av hem, hem till fina sthlm. det är bara jätte tomt i lägenheten nu, ingen katt då mamma tog henne med sig, snart ingen anneli heller samt att mor tog med sig x antal saker. så nu har det till och med börjat eka. snyft. min fina lägenhet. så snart är ännu ett kapitel slut och ett nytt börjar.
Jag ser fram emot det!
PEACE.
Dagens händelse i motala..
Måsarna går till attack!
okej, tack för informationen..
(detta stog alltså på correns löpsedel, Motalas tidning)
Lite roligt! :)
okej, tack för informationen..
(detta stog alltså på correns löpsedel, Motalas tidning)
Lite roligt! :)
Avklarad.
Diplomeringen är över. Gud så skönt. två år av slit är över.
och jag KLARADE DET!!!!. helt otroligt sjukt. ja visst, jag hade en rest.. men den fixar jag i höst v 44..!
Wohooo!
och jag KLARADE DET!!!!. helt otroligt sjukt. ja visst, jag hade en rest.. men den fixar jag i höst v 44..!
Wohooo!
Diplomering
Fjärilarna fladdrar runt som yra höns i magen, hjärtat bankar och det är nära på att jag börjar hyperventilera. kan det vara så att det börja sjunka in nu. att det faktiskt är dags för diplomering i morgon och tre dagar framåt. tänk vad man kan stressa upp sig själv, när man sitter hemma själv och försöker banka in 10 olika böckers kunskap samtidigt. HELVETE.
det finns så mycket om och tänk om bakom allt detta också. Men i stället ska jag se framåt vara positiv och göra mitt allra bästa.
Lycka till ALLA i morgon och de kommande dagarna. Nu kör vi! ;)
Home sweet Home!
Hemma! det känns bra, riktigt bra! synd bara att det är en kort visit.. men nu är det inte lång tid kvar i skolan. närmare bestämt två veckor. Sen blir det till att fira. förhoppningsvis. annars blir det till att dränka sorgerna över en misslyckad diplomering. men men. den som lever får se.
men nu är det full fokusering på i morgon med intervju och ridning. håll tummarna!
tack o hej!
men nu är det full fokusering på i morgon med intervju och ridning. håll tummarna!
tack o hej!
Stockholm i mitt hjärta ....
Ja, i morgon bär det av till storstaden igen. Som jag har längtat. även om det lir en kortis på riktigt så ska det bli skönt att komma hem. Håll tummarna för mig på torsdag, jag hoppas hoppas det går vägen. mycket tunga stenar skulle falla från axlarna då. tänt ett helt år av jobb med ett yrke som jag vill jobba med och som jag är utbildad i. fantastiskt. helt enkelt underbart. :)
nu duscha, packa det sista, ringa min bättre hälft och sedan gå och knoppa!
PEACE!! Ps. Madde du är helt enkelt bäst. vet inte riktigt hur jag skall kunna tacka dig för allt!
nu duscha, packa det sista, ringa min bättre hälft och sedan gå och knoppa!
PEACE!! Ps. Madde du är helt enkelt bäst. vet inte riktigt hur jag skall kunna tacka dig för allt!
